toggle menu

Asta Kask - Vredens Barrikad



Han har krypit men börjat gå
Han är vilsen men vill förstå
Hans trygga värld har blivit främmande och rå
Han har hävt sig högt på tå
Upp till er tycks han aldrig nå
En klapp på huvudet och ni vänder er och går
Tillbaks till ett liv i stadiet han aldrig når

Från vredens barrikad
De sviknas armé
Han kastar sin sten
Då ska de jävlarna få se

Han vet det är inte rätt
Han har försökt, på andra sätt
Hans tålamod är slutt, nött och frätt
Med sten i sin knutna hand
Med vrede av blodad tand
Han blickar bort mot en annan horisont
Mot kravallssnutars sköld som sifta front

Från vredens barrikad
De slitnas armé
Han kastar sin sten
Då ska de jävlarna få se
Nu står han där
Med stenen i sin hand
Med en känsla av svek
Och drömmar som blivit sand
Han ska kasta hårt
Så långt han någonsin kan
En sten för varje dröm som försvann

Från vredens barrikad
De slitnas armé
Han kastar sin sten
Då ska de jävlarna få se
Från vredens barrikad
De slitnar armé
Han kastar sin sten
Då ska de jävlarna få se